Går fel åt båda hållen
Jag kanske bara inbillar mig. Men känns verkligen som att jag ses ned på bland mina kurskamrater för min ålder men framförallt för mitt sminkade nylle och klädstil. Av vana vet jag hur det känns att inte passa in och bli lyssnad på, och just så upplever jag det.
Alla har fördomar. Heteronormativa om queera och queera om heteronormativa. De klassar mig väl antagligen som heteronormativ, fast jag har väldigt queera åsikter. Men eftersom jag sminkar mig och klär mig "moderiktigt" är jag en sån där låtsasfeminist...
Hur kan man förvänta sig att förändra, om man inte inkluderar precis alla. Alla kvinnor och män räknas med i det som feminismen vill uppnå - jämställdhet. ALLA. Och inte bara osminkade brudar eller ickemachokillar. Tror många genusmedvetna har missuppfattat hela syftet med genus. För det är inte fel att sminka sig som tjej, eller att vara hur macho som helst som kille. Det som är fel är de könsnormer som ex säger att tjejer ska sminka sig och killar ska vara macho, vilka begränsar individers möjligheter och förutsättningar till personlig utveckling och acceptans i samhället. Jag tror inte att egenskaper är könsbundna. Men samhället är fortfarande uppbyggt på könsroller som delar in egenskaper i manligt och kvinnligt. Och det är orättvist! För jag besitter många "manliga" egenskaper som jag måste stå till svars för eftersom jag har en pussy. Att så mycket egentligen ska hänga på könet. Till och med färgen på våra spädbarnskläder.